Kilo svenska församlingshem/lekskola.
Teckning av Martin Holsti 2001.

Karin Nymalm

Julfest 1988. Julspelet: Josef och Maria. Josef: Jerker Holma och Maria: Jeanette Kortman.

Gamla brandkårshuset i Kilo, Villa Linnainen år 2001.
Foto Gun-Britt Kallis.

Villa K förvaltar det kulturella arvet av Karin Nymalm

Grunden till Villa K ligger i Kilo Svenska Kyrkoförening som grundades 21.9.1947. Villa K förvaltar idag ett andligt och kulturellt arv som började för över 60 år sedan.

Namnet Villa K är en hedersbetygelse till fru Karin Nymalm på Kilo Gård. Utan stödet från fru Karin Nymalm, som var kyrkoföreningens primus motor och främsta välgörare, skulle Kilo Svenska Stiftelse knappast år 2010 ha kunnat bygga Villa K och där erbjuda utrymmen för lekskolan samt andra utrymmen för kunskap, kreativitet, kommunikation och konferenser. Stiftelsens nuvarande och många före detta styrelser har givetvis förvaltat förmögenheten på ett förtjänstfullt sätt och därmed har byggandet av Villa K blivit en realitet. 

Diakonisyföreningen var början till Villa K

På 1930-talet var intresset för diakoni och fritt församlingsarbete stort i Esbo och Kilo. En diakonisyförening grundades i Kilo 1934. Avsikten var att samla in medel till stöd för diakoni och föreningen hjälpte också till med utgifterna för diakonissan i området.  

Trots kriget kunde diakoniverksamheten i Kilo fortgå oavbrutet och diakonisyföreningen i Kilo förmådde upprätthålla en viss verksamhet kriget till trots.

Efter kriget blev församlingsdiakonin en regelbunden och normal verksamhet i varje församling, efter att tidigare ha omhändertagits av Förbundet för svenskt församlingsarbete. 1945 övergick ansvaret för diakonin på Esbo församling.  

Kilo Svenska Kyrkoförening grundas

I Kilo grundades 21.9.1947 en svensk kyrkoförening som strävade till att stärka det kyrkliga livet på orten och åstadkomma ett eget församlingshus. Det handlade om att ge det fria församlingsarbetet i Kilo en fastare organisation. Namnet på föreningen blev Kilo Svenska Kyrkoförening och den anslöt sig till Förbundet för Svenskt Församlingsarbete i Finland.

Pastor Eric Henricson var församlingsförbundets förortspräst och föreningens förste ordförande. Den första styrelsen bestod av Fru Karin Nymalm från Kilo Gård, Fru Fanny Nyström, Fru Karin Tammelander, direktör Oskar Tiderman, folkskollärare Celius Björkstam och trädgårdsmästare Gunnar Sundelin.

”Föreningens ändamål var att bland ortens svenska befolkning befrämja evangeliskt-lutherskt församlingsliv och församlingsverksamhet och i denna avsikt arbeta för att åstadkomma en predikolokal och ett föreningshus på orten.”

Makarna Nymalm stöder Kyrkoföreningen

Makarna Nymalm från Kilo Gård var båda starkt engagerade i de svenska bildningssträvandena i hembygden och omhuldade den svenska jorden och svenskheten. Fru Karin Nymalm hade redan gått i spetsen när diakonisyföreningen grundades och var nu en av de bärande drafterna i Kyrkoföreningens styrelse.

Herman Nymalm donerade år 1949 en tomt på 7.300 kvadratmeter belägen alldeles invid Kilo station för ett kyrkobygge i Kilo. Som villkor för donationen fastställer gåvobrevet att tomten ”för all framtid” skall ”stanna i svenska händer och utgöra ett bidrag till befrämjande av kyrkliga och kulturella strävande på orten. ”

Verksamheten i början

Verksamheten kom i gång under året 1948. I början var Kyrkoföreningens verksamhet lagd till Kilo Frivilliga brandkårs hus. Gudstjänst firades varannan söndag på brandkårshuset och söndagsskola hade man varje söndagsmorgon. Syföreningen samlades i hemmen varannan fredagskväll. Verksamheten var en av det bäst organiserade svenskspråkiga evangelisk – lutherska församlingsarbetet inom Esbo socken.

Planering och byggnad av församlingshemmet

Stödet från Kilo gård var en förutsättning för föreningens fortbestånd, vilket blir särkskilt tydligt i samband med uppförandet av församlingshuset.

Planeringen av församlingshuset började 1949 när man bad förslag av byggmästarna Lars Ceder och Ivar V. Engman för ritningar till huset. De uppritade planerna skilde sig endast i detaljerna från varandra. Antagligen ansåg man att planerna var för stora, eftersom de innehöll både kyrkosal och församlingshem och man bad byggmästare Winkvist göra nya planer. Han föreslog en byggnad utan kyrkosal, men hade istället tankar om spetsbågade fönster på byggnaden, som gav en mer sakral prägel. Det liknade mer ett bönehus på landsbygden än ett modernt församlingshus. 

Styrelsen kunde inte enas om de framlagda planerna och lämnade frågan vilande 1949 på hösten.

Följande sommar återkom man till planerna och föreningens styrelse bestämde att ett mindre församlingshus skulle uppföras. Herman Nymalm lovade avstå stock från en gammal ria att användas som byggnadsmaterial. Nya ritningar, som styrelsen kunde enas om, uppgjordes av byggmästare Winkvist. De nya ritningarna var mer tidsenliga och funktionella.

I byggnadstillståndet framgår att man sökte tillstånd att uppföra ett församlingshem ”för att erhålla i Kilo en gudstjänstlokal och ett daghem för barn, med en byggnadsyta på 233 kvadrat.”

Byggnadsarbete börjades i oktober 1954 och taklagsöl firades i januari 1955. 14.9.1955 kunde styrelsen för första gången sammanträda under eget tak.

Verksamheten delades in i daghemsverksamhet och andlig verksamhet

3.3.1957 invigdes Kilo församlingshem av biskopen i Borgå stift G.O.Rosenqvist. Utan föreningsmedlemmarnas uppoffringar och särskilt Kilo Gårds stöd hade det hela inte kunnat gå ihop med en förening med några tiotal medlemmar.  Makarna Nymalm garanterade under åren olika lån som föreningen tog samt donerade några tomter, som man under olika tidpunkter sålde, för att bringa inkomster.

Verksamheten indelas i två delar; daghemsverksamheten och den andliga verksamheten.

Kyrkoföreningen hade inga egna präster i sin tjänst utan det var församlingens präster som predikade och ledde det andliga livet. Föreningen erbjöd lokal, församlingen bidrog med präst.  Esbo svenska församling hade ett behov av stöd för den ordinarie verksamheten. Gudstjänster firades regelbundet och i början av 1960-talet var gudstjänsterna välbesökta. Söndagsskola ordnades sedan 1948 och under Kyrkoföreningens glansår på 1960-talet var också ungdomsarbetet aktivt.

I församlingshemmet ordnades också församlingsaftnar ett par gånger om året. Pensionärskretsar arrangerades och syföreningen arbetade aktivt för att sälja sina alster på basarer och tillföra föreningen mer inkomster den vägen.

I början av 1970-talet minskade gudstjänstbesökarna och Esbo församlings arbete hade också intensifierats, genom att församlingen fick nya samlingslokaler i egen regi runt om i trakten. Kyrkoföreningen började allt mer inrikta sig på daghemmet och fungerade som en understödsförening för lekskolan.

Barnträdgården blir kärnverksamhet

Karin Nymalm hade i samband med den ursprungliga tomtdonationen meddelat att ”vi har också vissa planer på att inrätta en barnträdgård”.

Barnträdgårdsverksamheten började 3.9.1956. Några kortvariga barnträdgårdslärarinnor arbetade för trädgården 1956 –1963. 1963 började fru Margaretha Arho arbeta som barnträdgårdslärarinna. Hon avgick år 2000.

Daghemmet har alltid haft kring 20 platser i en halvdagsgrupp. Kilo svenska daghem hör hemma i den s.k. tredje sektorn, mellan det offentliga och det marknadsekonomiska. En del av den ursprungliga idealismen och frivilligheten har hängt med under åren.

Finanserna för daghemmet har tidvis varit trängda, men genom att sälja tomter under de största trångmålen har verksamheten alltid kunnat upprätthållas. Ekonomiska bidrag för verksamheten inflöt från fonderna och kommunen.

I början av 1980-talet hade församlingens verksamhet i församlingshemmet minskat radikalt och medlemsförvärvandet till Kyrkoföreningen hade uppenbara svårigheter. 1994 beslöt Kyrkoföreningen att den endast bedriver daghemsverksamhet. Lekskolan blev verksamhetens kärna.

Från Kyrkoförening till Kilo Svenska Stiftelse

1988 beslöt man omvandla Kyrkoföreningen till en vanlig förening. Den nya föreningen fick namnet Kilo Svenska Förening r.f. De nya stadgarna bekräftade föreningens primära roll som garantiförening för daghemmet.

Orsaken till operationen var att det gamla krafterna i Kyrkoföreningen började ebba ut och man hoppades att ett mer profant namn skulle göra medlemsanskaffningen lättare. I de nya stadgarna angavs trots det att ”kyrklig verksamhet” var en del av föreningens arbetsformer.

Samma år beslöt man också att förbättra föreningens ekonomiska ställning genom att sälja en tomt. Affären hjälpte kraftigt upp ekonomin, men förvärvandet av nya medlemmar hade ringa framgång. 

Det låga medlemsantalet innebar en risk med tanke på de betydande tillgångar som föreningen trots allt innehade. Denna risk kunde elimineras genom att man överlät föreningens egendom på en stiftelse. 1994 grundade man Kilo Svenska stiftelse, dit Kilo Svenska Förenings alla tillgångar överfördes liksom också fastigheten. I stadgarna för Kilo Svenska Stiftelse definieras stiftelsens målsättning på precis samma sätt som för Kilo Svenska Förening.

Ett nytt hus byggs

Kilo Svenska Stiftelse upphörde med lekskoleverksamheten år 2006 då den gamla byggnaden konstaterades vara i för dåligt skick för fortsatt verksamhet. Nya krafter övertog  lekskolan som flyttade till Thorstorps ungdomsföreningshus i Alberga och föreningen för Kilo lekskola grundades. Trots att Kilo svenska stiftelse lade ner verksamheten fortsatte stiftelsen att understöda den nya lekskolan även därefter.

Styrelsen kämpade med ärendet riva eller bygga nytt under flere år. Omfattande undersökningar gjordes, olika alternativ synades, olika experter kontaktades. Mötena var många och långa. Allt har dock sin gång och stiftelsen fick byggnadstillstånd den 29.10.2009 och byggandet av Villa K inleddes den 2.11. samma år. Arkitektbyrån är A-Konsult och entreprenör för bygget är Oy Konte Ab.